The Ballad of Songbirds and Snakes

Titel: The Ballad of Songbirds and Snakes

Författare: Suzanne Collins

Originalets titel:  –

Serie: The Hunger Games #0

Sidor: 517

Förlag: Scholastic (2020)

Utläst:  17/4

Handling

It is the morning of the reaping that will kick off the tenth annual Hunger Games. In the Capital, eighteen-year-old Coriolanus Snow is preparing for his one shot at glory as a mentor in the Games. The once-mighty house of Snow has fallen on hard times, its fate hanging on the slender chance that Coriolanus will be able to outcharm, outwit, and outmaneuver his fellow students to mentor the winning tribute.

The odds are against him. He’s been given the humiliating assignment of mentoring the female tribute from District 12, the lowest of the low. Their fates are now completely intertwined — every choice Coriolanus makes could lead to favor or failure, triumph or ruin. Inside the arena, it will be a fight to the death. Outside the arena, Coriolanus starts to feel for his doomed tribute… and must weigh his need to follow the rules against his desire to survive no matter what it takes. 

Vad jag tycker

Jag har väldigt blandade känslor när det gäller denna bok. Det fanns saker som jag tyckte var intressanta, men sen fanns det också några saker som drog ner betyget. Sen ska jag också säga att jag nog inte hade så höga förväntningar på boken då jag läst mycket negativt om den, men riktigt så dålig tycker jag inte att den är.

Jag kan börja med det jag gillar. Det jag framförallt tar med mig från läsningen är utvecklingen av Panem och huvudstadens makt över distrikten. Det var intressant att läsa om hur de tidigare Hungerspelen såg ut och hur man kunde se aningar om hur spelen skulle utveckla sig i framtiden. Sen var kontrasten mellan Snow och en del andra karaktärers inställning till maktfördelningen intressanta att läsa om, likaså hur propaganda användes. När jag läser detta inser jag att det i stort sett handlar om makt, vilket jag tycker är ett intressant ämne som det går att vända och vrida mycket på.

Det finns dock några saker som drar ner betyget. För det första är det relationen mellan Lucy Gray och Snow, tyckte inte att det passade in i berättelsen. Sen hade jag också svårt för Snow. Jag vet att han är en karakatär som man inte ska gilla, men en bra författare kan skriva om osympatiska eller ”dåliga” karaktärer och ända få läsaren att vara intresserad av den karaktären. Gillian Flynn är ett bra exempel. Tyvärr lyckades inte Collins med detta och Snow kändes ganska så platt för att vara en huvudkaraktär.

Som sagt så velar jag lite om vad jag egentligen tycker The Ballad of Songbirds and Snakes är en bra bok eller inte. Den tillför ju inte heller så mycket nytt till bokserien, men det fanns ändå saker som var läsvärda.

⭐⭐⭐

Betyg: 3 av 5.

Iron man 2

I rollerna: Robert Downey Jr, Gwyneth Paltrow, Don Cheadle med flera.

Speltid: 124 minuter

Regissör: Jon Favreau

Premiär: 28 april 2010

Handling

With the world now aware of his dual life as the armored superhero Iron Man, billionaire inventor Tony Stark faces pressure from the government, the press, and the public to share his technology with the military. Unwilling to let go of his invention, Stark, along with Pepper Potts, and James ”Rhodey” Rhodes at his side, must forge new alliances – and confront powerful enemies.

Vad jag tycker

Det är flera år sedan jag såg den första filmen och jag har ju tänkt att jag ska se alla Marvels filmer och helst också i ”rätt” ordning, om det nu finns en sådan. Vad jag tyckte var roligt med denna film är att den innehåller karaktärer som kommer få mer plats i senare filmer och att det fanns lite ”easter eggs”.

När det gäller själva handlingen så tyckte jag framförallt första halvan av filmen var rätt tråkig och att det inte hände så mycket, men det blev lite mer action mot slutet som tur var. Sen så är väl den här typen av filmer rätt förutsägbara, men det kändes aldrig riktigt som att det stod något på spel heller.

Nu minns jag inte alla detaljer från den första filmen, men jag vill minnas att jag tyckte den var mer underhållande. Den hade mer oneliners och en lite rappare dialog, i uppföljaren märks det bara ibland.

Men allt som allt en helt okej film att se en lördagskväll, men som inte kommer lämna några bestående intryck.

Drakarnas dans

Titel: Drakarnas dans

Författare: George R.R. Martin

Originalets titel:  A Dance with Dragons (2011)

Serie: A Song of Ice and Fire

Sidor: 1120

Förlag: Forum (2012)

Utläst:  10/4

Handling

De sju konungarikenas framtid är osäker. Det jäser överallt i Västeros. I öster regerar Daenerys Targaryen, hennes många fiender är villiga att riskera allt för att oskadliggöra henne och hennes tre drakar. Men en ung man beger sig frivilligt iväg för att söka upp henne av helt andra skäl. Samtidigt tvingas Tyrion Lannister att fly med ett pris på sitt huvud, och det märkliga sällskap som blir hans allierade är inte vad de utger sig för att vara.

Vad jag tycker

Ärligt talat känns det ganska skönt att ha läst ikapp denna serie. Det är väldigt detaljrika och omfångsrike böcker som tar sin lilla tid att läsa. I denna femte del får man bland annat följa Tyrion Lannister och Jon Snow. Tyrion är en av de mest intressanta i boken, likaså Daenrys då det var perspektiv som jag saknade i den förra boken. Jag hade hoppats på att få mer av Arya, men jag hoppas det blir mer av henne i nästa bok när/om den kommer ut.

Det tar ett tag att komma in i boken, men mot slutet blir det riktigt spännande och intressant vilket gör att man hade hoppats att det fanns mer att läsa. Jag har svårt för att hålla reda på alla detaljer och händelser, men jag tycker de går rätt bra att läsa bara man fokuserar på själva historien och de centrala karaktärerna.

Jag vet inte hur mycket mer jag ska skriva om själva handlingen. Vad som är lite frustrerande är att man lämnas med flera historier som inte är direkt avslutade, såsom Jons och Daenrys då jag verkligen vill veta vad som händer. Men jag antar att det bara är att sälla sig till kön på de som väntar på nästa del i detta epos.

Game of Thrones säsong 2

I rollerna: Emilia Clarke, Peter Dinklage, Kit Harrington med flera.

Avsnitt: 10

Handling

In the mythical continent of Westeros, several powerful families fight for control of the Seven Kingdoms. As conflict erupts in the kingdoms of men, an ancient enemy rises once again to threaten them all. Meanwhile, the last heirs of a recently usurped dynasty plot to take back their homeland from across the Narrow Sea.

Mina tankar

I och med att jag snart läst alla böckerna hittills i Martins epos, så blir jag inte så överraskad av de saker som sker i denna serie, för man vet ungefär vad som ska hända. Jag tycker ändå att de följer böckerna rätt bra, vilket gör att man som tittare mest väntar på att vissa saker ska hända.

Precis som böckerna är det ett väldigt stort persongalleri och ibland är det till seriens nackdel. Känns som att flera karaktärer skulle bli bättre om de fick se mer av dem. Jag kan inte påstå att jag har favoriter när det kommer till karaktärerna, men jag gillar att följa Daenrys, Arya och Tyrion bäst.

Det kryllar av bra skådespelare i serien! En roll som jag tycker porträtteras mycket bra är Joffrey, precis så galen som man läser i boken så att det nästan är otäckt.

Avsnitten tycker jag ändå håller genomgående hög kvalitet, men jag tycker tempot känns lite långsamt ibland. Det avsnitt som jag nog tyckte bäst om var Blackwater där man fick se slaget, men jag tyckte även säsongsavslutningen var bra.

Unga kvinnor av Louisa May Alcott

Titel: Unga kvinnor

Författare: Louisa May Alcott

Originalets titel:  Little Women (1868)

Serie: Little women #1

Sidor: 351

Förlag: Bonnier Carlsén (2016)

Utläst:  31/3

Handling

Systrarna March växer upp i en pittoresk liten stad i 1860-talets USA. Det är den vackra och lite fåfänga Meg, pojkflickan Jo, känsliga Beth och romantiska Amy. Deras far är ute i kriget, familjen har ont om pengar och de får klara sig så gott de kan. Visst drömmer de om att bli rika och uppvaktade.

Vad jag tycker

Det här är en bok som jag varit nyfiken på att läsa ett bra, tag, inte minst på grund av de filmatiseringar som dykt upp de senaste åren. Lite förvirrande blir det dock när den engelska utgåvan består av två volymer medan den svenska bara innehåller den första volymen.

Unga kvinnor är väldigt lättläst och det var lätt att komma in i boken. Däremot tyckte jag inte att det hände så mycket egentligen. Även om det på ett vis var kul att läsa om syskonen så kändes alla flickorna ganska så präktiga och boken kändes som en enda moralpredikan om hur flickor/kvinnor ska uppföra sig. Jag tyckte det blev lite jobbigt att läsa i längden.

Däremot så gillade jag verkligen Jo, framförallt hur hon bröt mot många av de regler som sattes upp. Hon var kanske något mer av en pojkflicka och gillade fart och fläkt, men jag tyckte det var sorgligt hur en del försökte trycka ner henne på grund av det.

Jag är nog trots allt lite besviken på boken, men jag vet inte heller riktigt vad jag hade förväntat mig.

⭐⭐⭐

Betyg: 3 av 5.

Film: Emma (2020)

I rollerna: Anya Taylor-Joy, Johnny Flynn, Mia Goth med flera

Speltid: 124 minuter

Regissör: Autumn de Wilde

Premiär: 14 februari 2020

Handling

Jane Austen’s beloved comedy about finding your equal and earning your happy ending, is reimagined in this. Handsome, clever, and rich, Emma Woodhouse is a restless queen bee without rivals in her sleepy little town. In this glittering satire of social class and the pain of growing up, Emma must adventure through misguided matches and romantic missteps to find the love that has been there all along.

Vad jag tycker

En anledning till att jag valde att läsa om boken var för att jag ville se den här nya filmatiseringen. Efter att bara ha sett trailern så var jag lite skeptisk, då jag tidigare sett BBC-serien. Men jag måste säga att den var rätt underhållande och härlig ändå.

Det känns som de har fokuserat mer på kostymdrama och bokens mer komiska aspekter och jag tycker ändå att det funkar ganska så bra. Sen tycker jag de har lyckats med castingen, framförallt pappan som är minst sagt underhållande. Sen var det även kul att se på tjänstefolket i bakgrunden och hur de sprang runt för att vara till lags. Sen tycker jag också att den tar upp det sociala livet och klasserna på ett intressant sätt, precis som boken.

Jag tycker att filmen var väldigt mysig och upplyftande och lämnade mig med en trevlig känsla efteråt.

Emma av Jane Austen

Titel: Emma

Författare: Jane Austen

Originalets titel:  Emma (1815)

Serie: –

Sidor: 586

Förlag: Albert Bonniers förlag (2010)

Utläst:  27/3

Handling

”Jag ska ha en hjältinna som ingen utom jag kommer att tycka särskilt mycket om”, skrev Jane Austen om sin roman Emma, som av många anses vara hennes främsta roman. Det är på en gång en kärlekshistoria, en komedi om vem som ska få vem och en berättelse full av gåtor. Överklassflickan Emma försöker para ihop sin väninna med byns unge kyrkoherde, som i sin tur blir intresserad av Emma, men det är Emmas betydligt äldre granne och mentor, Mr Knightley, som väcker hennes kärlek.

Vad jag tycker

Det här är en klassiker som jag läst förut, men som jag då tror jag tyckte var lite långsam men ändå helt OK. Anledningen till att jag läste om den var på grund av den nya filmatiseringen, och som jag också har sett.

Den här gången hade jag lite mer koll på bakgrunden och Austens tankar bakom romanen. Jag försökte läsa Emma som en komedi och det förhöjde verkligen min läsupplevelse och man läste vissa scener i ett annat ljus. Sen tyckte jag även det var intressant hur Austen beskrev karaktärerna och det sociala livet för Emma.

Dock kan jag tycka boken blir lite lång ibland, men jag är glad att jag läste om boken och att det var en bättre upplevelse.

⭐⭐⭐⭐

Betyg: 4 av 5.

Superstore säsong 6

I rollerna: Ben Feldman, Colton Dunn, Lauren Ash med flera.

Avsnitt: 15

Handling

Centers around Amy, the store’s most stalwart employee as well as the glue holding the place together, and newly hired Jonah, a dreamer determined to prove work doesn’t have to be boring. Their fellow associates include the sardonic Garrett, the ambitious Mateo and the sweet teenager, Cheyenne. Overseeing the store is Glenn, the store’s affable, clueless store manager, and Dina , the aggressive assistant manager who enforces Cloud 9 policy with an iron fist.

Vad jag tycker

Superstore har under de senaste åren varit en av mina många favoritserier, i paritet med Brooklyn Nine Nine bland annat. Vad jag gillar är att det är en ensemble-komedi och att serien i mångt och mycket har fokuserat på de som arbetar i varuhuset.

Sett till hela seriens gång har den bjudit på väldigt många skratt, då den har rätt unika karaktärer. Men serien har också lyft upp sociala problem och allvarliga ämnen såsom migranter och arbetarnas villkor. I denna avslutande säsong är corona närvarande, men jag tycker de har löst det på ett sätt som funkar bra. Det blir deras vardag att arbeta i en situation som är osäker och där de stöter på bisarra kunder och hela tiden får nya direktiv om vad de ska göra.

Jag är otroligt nöjd med de två sista avsnitten, de knyter ihop säcken och ger samtidigt hopp inför karaktärernas liv utanför serien. Det är precis som en seriefinal ska vara, rolig, lite nostalgisk och lämnar tittaren väldigt nöjd och tillfredsställd.

Seinfeld säsong 4

I rollerna: Jerry Seinfeld, Jason Alexander, Julia Louis-Dreyfus och Michael Richards.

Avsnitt: 23

Handling

The continuing misadventures of neurotic New York City stand-up comedian Jerry Seinfeld and his equally neurotic New York City friends.

Vad jag tycker

Detta är en serie som känns lite som ett evighetsprojekt då det är ganska många avsnitt det rör sig om. Visst märks det att serien har åldrats i vissa hänseenden, men fortfarande finns det en hel del som känns ganska tidlöst.

Vad jag gillar med den här fjärde säsongen är att det finns fler sammanhängande historier och att det finns en hel del meta-humor, om man kan kalla det så när Jerry och George ska skapa en komediserie för NBC som handlar om ingenting.

Det finns också en del underhållande fristående avsnitt, som när Jerry och Elaine ska åka flygplan, en illaluktande bil och säsongsfinalen som handlar om den tv-serie Jerry och George skapat.

Det är ganska bra förströelse utan att man behöver engagera sig alltför hårt.

The Blacklist säsong 7

I rollerna: Megan Boone, James Spader, Diego Klattenhoff med flera.

Avsnitt: 19

Handling

A highly articulate, erudite and intelligent businessman and mastermind, ”Red” Reddington, has allegedly been on the ”10 Most Wanted List” of various U.S. law enforcement agencies for over 20 years. The legend is that Red is as elusive as he is clever, controlling a labyrinth of creative enterprises, coupled with uncanny ability to gather and finesse information at the drop of a hat. On the first day at FBI for a new female profiler fresh out of Quantico, Red offers to bandy wits with the FBI. Red promises to deliver various criminals and plots previously unknown to any branch of law enforcement… and all Red requests in return is to choose his muse.

Vad jag tycker

Detta är som sagt en av mina favoritserier och det är en serie som jag gärna sträcktittar på för att få hela historien och inte behöva stå ut med så många uppehåll. Som så många andra serier så påverkade pandemin även denna serie, men jag tyckte de löste det hela på ett väldigt kreativt sätt.

I den här säsongen får man ännu mer av Reddingtons bakgrund och så dyker även en annan mytomspunnen person upp som verkligen förändrar spelplanen. När det gäller just detta kan jag bli lite irriterad över de val som Elizabeth ställs inför, men slutet känns väldigt intressant och jag undrar hur Elizabeth kommer att utvecklas med tanke på de val hon gör.

Aram får även mer av en egen historia och får mer tid ute på fältet, vilket jag tycker är en trevlig utveckling. Sen dyker även en ny agent upp och jag tycker det ska bli spännande att få lära känna henne närmare i nästa säsong.

Den här säsongen har flera avsnitt som sticker ut från det typiska formatet. Ett av avsnitten har lite Agatha Christie-vibbar vilket såklart är kul. Ett oväntat rörande avsnitt var det som hade Ressler i huvudrollen och som gav intressant bakgrund när det gäller hans liv.

Säsongsavslutningen är speciell, men jag tycker att de löser det bra. Delar av avsnittet är animerat och det tog en liten stund att vänja sig vid det men de levererar en bra historia och som också funkar ganska bra som säsongsavslutning. Animeringarna är i en tydlig stil och jag gillar att de har inslag av klassiska serier.

Jag ser fram emot att få se säsong 8 och att få veta ännu mer om Reddington och vad Elizabeth kommer att göra.