Den hemliga historien

Titel: Den hemliga historien

Författare: Donna Tartt

Originalets titel: The Secret History (1992)

Serie: –

Sidor: 559

Förlag: Albert Bonniers förlag (1993)

Utläst:  19/10

Handling

När Richard Papen börjar college accepteras han snart av skolans innersta intellektuella krets. De är människorna han vill vara med, som han fascineras av, men han inser snabbt att de inte bara är kultiverade och spännande – något som han själv gärna velat vara – utan de ägnar sig åt mycket mer än vanligt collegeliv. Dessa sex ungdomar testar målmedvetet och dekadent alkohol, droger, riter och ritualer i sann dionysisk anda men deras lekar spårar snabbt ur och förr eller senare måste någon ta skulden.

Mina tankar

I bokvärlden och framförallt bokbloggarvärlden känns Den hemliga historien som en bok som alla har läst och älskat. Jag har alltid varit nyfiken på boken men aldrig kommit mig för att faktiskt läsa den. Jag har alltid trott att det skulle vara en bok som jag skulle gilla.

Vad som fångar mig mest med boken är nog stämningen och miljön, den känns väldigt levande och det är så lätt att se allting framför sig. Sen gillar jag ju också böcker som har ett lite mörkare tema och det känns som att denna bok verkligen definierar genren dark academia som jag gillar.

Jag gillar själva upplägget med berättaren, men jag tycker egentligen inte det känns som att man får lära känna karaktärerna så väl utan att det är själva berättelsen i fokus.

När jag läser boken kan jag se hur både berättarstilen och boken har inspirerat andra serier och böcker. För närvarande håller jag på att se serien How to Get Away with Murder och jag tycker att det finns vissa likheter både i känslan och även hur serien är berättad.

Överlag är jag nöjd med boken, men med tanke på mina höga förväntningar hade jag nog väntat mig lite mer. Exakt vad kan jag inte säga.

⭐⭐⭐⭐

Betyg: 4 av 5.