Okategoriserade

Pärlan som sprängde sitt skal

Titel: Pärlan som sprängde sitt skal

Författare: Nadia Hashimi

Originalets titel: The Pearl that Broke Its Shell (2014)

Serie: 

Sidor: 474

Förlag:  Louise Bäckelin förlag (2018)

Utläst: 28/1

Handling

Rahima lever i Kabul med sina systrar och deras oberäknelige och drogberoende far. Deras liv är hårt styrt eftersom de inte får vistas utomhus utan en manlig släkting. När fadern inte är tillgänglig kan de alltså inte gå till skolan eller handla mat. Deras enda möjlighet är att låta Rahina bli en bacha posh, det vill säga att hon klär sig som en ung pojke och kan ta ansvar för sina systrar. I samband med sin ökade frihet får Rahima höra historien om Shekiba, hennes gammelfaster, som periodvis också fick leva som man.
Men allt förändras när Rahima och hennes systrar hastigt gifts bort och Rahima blir fjärde hustru till Abdul Khaliq. Nu när hon vet vilken frihet männen har kan hon omöjligt anpassa sig till sitt nya liv

Mina tankar

Denna bok hittade jag när det var dags att läsa en bok som skulle representera Afghanistan. Jag hade egentligen ingen aning om vad den skulle handla om, men det är en historia som jag kommer minnas ett bra tag framöver.

Den berättelse man får ta del av är väldigt berörande och bitvis är den också jobbig att läsa. Den känns väldigt verklighetstrogen vilket också bidrar till detta. Flickor och kvinnor behandlas otroligt illa men samtidigt är de både huvudpersonerna Rahima och Shekiba otroligt starka vilket gör att det ändå finns några ljusglimtar.

Jag gillar att man får följa de båda kvinnorna parallellt, men den historia som jag hela tiden tyckte var mest intressant var den som utspelade sig i dåtid och som handlade om Shekiba.

Pärlan som sprängde sitt skal är definitivt en läsvärd bok.

Betyg: 3 av 5.
Okategoriserade

Just nu i november

Detta är en kvarleva från Kulturkollo, men som nu bland annat går att finna hos Enligt O första lördagen i varje månad.

Just nu läser jag flera böcker samtidigt. Jag läser dels Wonder Woman: Warbringer av Leigh Bardugo, en rätt så spännande och underhållande bok. I helgen måste jag också försöka läsa ut Paradiset av Abdulrazak Gurnah. Jag skyndade mig att reservera den på biblioteket när nobelpriset hade annonserats.

Just nu tittar jag på bland annat på Cursed på Netflix. Den är rätt trivsam att se på något sätt.

Just nu lyssnar jag på faktiskt på både ljudbok och poddar. Nu när jag pendlar några mil varje dag har jag lärt mig att lyssna på ljudböcker. Just nu är det The Death of Jane Lawrence av Caitlin Starling. Ungefär halvvägs in i boken är den helt okej men jag skulle önska lite högre tempo.

Just nu längtar jag efter att november ska vara över, det är en så mörk månad. Eller att snön kommer på riktigt och man slipper både slask och halka och det konstiga mellantinget mellan höst och riktig vinter.

Okategoriserade

Just nu i oktober

Detta är en kvarleva från Kulturkollo, men som nu bland annat går att finna hos Enligt O första lördagen i varje månad.

Just nu läser jag som vanligt flera böcker samtidigt. Läser bland annat Vivid av Beverly Jenkins, vilket kan beskrivas som black history romance. Kan säga att jag gillar den historiska aspekten, men jag gillar inte kärleksintresset.

Just nu tittar jag på flera serier. Tycker väldigt mycket om Sense8 just nu. Känns som jag ser serierna åratal efter att det var i ropet, men den är bra.

Just nu lyssnar jag på mycket poddar. En favorit när det gäller podcasts med boktema är Currently Reading där de pratar om böcker de läst och varje vecka har ett lite fördjupande tema.

Just nu längtar jag efter något så tråkigt som att få köra min egen bil igen. Jag dagspendlar totalt cirka sex mil per dag och har lånat mina föräldrars bil i närmare två veckor men vill ju helst få köra min egen.

Okategoriserade

Bittert arv

Titel: Bittert arv

Författare: Kiran Desai

Originalets titel: The Inheritance of Loss (2005)

Serie: 

Sidor: 349

Förlag: Wahlström & Widstrand (2007)

Utläst:  19/7

Handling

I en dimhöljd by vid Himalayas fot lever en pensionerad och bitter indisk domare, utbildad i Cambridge, med sin älskade hund och sin hunsade kock. Tillvaron vänds upp och ned när hans barnbarn, den unga Sai, mister sina föräldrar och kommer för att bo hos honom.

Sai är främst hänvisad till den gamle kockens tafatta omsorger. Kocken i sin tur fantiserar ihop illa underbyggda framgångsdrömmar om sin son Biju som emigrerat till New York. I själva verket lever sonen i hopplös misär och hankar sig fram på sjaskiga syltor.

När Sai är sjutton år gammal kommer den nepalesiske matematikläraren, Gyan, in i hennes liv. En förtrollande kärlekshistoria utvecklas i hemlighet mellan de två ungdomarna, men passionen grumlas när Gyan kommer i kontakt med den nyvaknade nationalistiska gerillans verksamhet

Mina tankar

När jag började läsa boken hade jag ändå lite förhoppningar om att det skulle vara en intressant familjeskildring från Neapel. Tyvärr blev jag rätt besviken på den.

I början var den rätt lätt att läsa, men efter ett tag kändes det bara som att man läste utan att det hände någonting. Jag tror att det jag kanske saknade mest var att karaktärerna inte utvecklades eller nyanserades, de kändes rätt platta.

Bitar av boken var dock intressanta, framförallt en bit in i boken när man får läsa mer om motsättningarna mellan Nepal och Indien. Tyvärr dröjde det lite för lång tid innan det började hända något och jag kände mig aldrig riktigt engagerad i berättelsen.

Betyg: 2 av 5.