Recension

Följ mig

Titel: Följ mig

Författare: Tahereh Mafi

Originalets titel: Imagine Me (2020)

Serie: Shatter Me #6

Sidor: 401

Förlag:  B. Wahslströms (2021)

Utläst: 

Handling

Juliette. Ella. Vad är sanning och vad är lögn?

Nu när Ella vet vem Juliette är och varför hon skapades så är hennes liv mer komplicerat än någonsin. Hon kämpar för att förstå vad som hände i hennes barndom, samtidigt som gränsen mellan rätt och fel, mellan Ella och Juliette, suddas ut. Och när nya fiender närmar sig blir allt ännu svårare. Juliette står plötsligt med en fot i varje läger och frågan är om det ens är upp till henne vilken sida hon ska strida på

Mina tankar

Det var skönt att få avsluta en serie, men jag kan inte påstå att jag känner det där vemodet som man ibland kan känna. Överlag har serien varit underhållande och spännande att läsa.

Böckerna är extremt lätta att läsa och det är mycket action hela tiden vilket gör att karaktärsutvecklingen kanske får stå tillbaka lite grann.

Sen kan jag nu i efterhand att ha läst dessa tre nya böcker i trilogin känna att de kanske inte var så nödvändiga, även om de trots det har varit underhållande har de inte riktigt nått upp i samma klass som de första tre böckerna i serierna.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Strange the Dreamer

Titel: Strage the Dreamer

Författare: Laini Taylor

Originalets titel: 

Serie: Strange the Dreamer #1

Sidor: 544

Förlag: Little, Brown Books for Young Readers (2017)

Utläst:  18/1

Handling

The dream chooses the dreamer, not the other way around—and Lazlo Strange, war orphan and junior librarian, has always feared that his dream chose poorly. Since he was five years old he’s been obsessed with the mythic lost city of Weep, but it would take someone bolder than he to cross half the world in search of it. Then a stunning opportunity presents itself, in the person of a hero called the Godslayer and a band of legendary warriors, and he has to seize his chance or lose his dream forever.

Mina tankar

Det här är en bok som jag har varit sugen på att läsa länge utan att jag egentligen har haft någon aning om vad den handlar om. Sen kan jag nu efter att ha läst boke säga att det boken vinner på att man inte vet så mycket om den innan.

Det första som fångade mig var huvudkaraktären Lazlo, han är otroligt intressant och hans resa i boken är smått otrolig. Även de andra karaktärerna är intressanta även om det är Lazlo som är huvudkaraktären.

Boken var lätt att komma in i och den är riktigt härlig att läsa. Taylors språk är trivsamt på något vis och det var nästan avslappnande att läsa den då man bara kunda låta sig ryckas med och njuta av en bra bok helt enkelt. Den värld som byggs upp känns unik men den är trots detta inte speciellt svår att förstå. Sen kan jag tycka det var skönt att läsa den här formen av fantasy som inte bygger på stora slag eller strider utan ett bok där det inte är så jättehögt tempo men spänningen ändå hela tiden finns där.

Jag trodde inte att jag skulle gilla boken så mycket som jag gjorde, den är väldigt nära högsta betyg. Sen längtar jag nu också efter att läsa den uppföljande delen i denna duologi.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Beneath the Sugar Sky

Titel: Beneath the Sugar Sky

Författare: Seanan McGuire

Originalets titel: –

Serie: Wayward Children #3

Sidor: 174

Förlag:  Tor (2018)

Utläst: 3/1

Handling

When Rini lands with a literal splash in the pond behind Eleanor West’s Home for Wayward Children, the last thing she expects to find is that her mother, Sumi, died years before Rini was even conceived. But Rini can’t let Reality get in the way of her quest – not when she has an entire world to save! (Much more common than one would suppose.) If she can’t find a way to restore her mother, Rini will have more than a world to save: she will never have been born in the first place. And in a world without magic, she doesn’t have long before Reality notices her existence and washes her away. Good thing the student body is well-acquainted with quests

Mina tankar

Jag har läst de tidigare delarna i denna serie och jag har tyckt de har varit helt okej, inget världsomvälvande men ändå tillräckligt intressanta för att fortsätta.

Jag blir ofta lite lurad av dessa böcker, de är så korta men de rymmer väldigt mycket. Jag blir väldigt fascinerad över de världar McGuire bygger upp för de är så väldigt olika. Den föregående boken hade lite mer skräcktema medan denna är betydligt mer humoristisk och lite åt det absurda hållet.

Vad jag däremot kan sakna lite är att man inte lära känna karaktärerna på djupet, de känns ganska ytliga medan det är väldigt mycket fokus på händelserna. Sen gillar jag också att böckerna känns lite mer fristående även om det verkar som att de bli mer sammanhängande.

Jag hade inte förväntat mig att jag skulle tycka så bra om denna bok så det var en trevlig överraskning.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Heartless

Titel: Heartless

Författare: Marissa Meyer

Originalets titel: –

Serie: 

Sidor: 453

Längd: 14 timmar 34 minuter

Uppläsare: Rebecca Soler

Förlag:  Macmillan Children’s Books (2019)

Utläst:  29/10

Handling

Long before she was the terror of Wonderland—the infamous Queen of Hearts—she was just a girl who wanted to fall in love.

Catherine may be one of the most desired girls in Wonderland, and a favorite of the unmarried King of Hearts, but her interests lie elsewhere. A talented baker, all she wants is to open a shop with her best friend. But according to her mother, such a goal is unthinkable for the young woman who could be the next queen.

Then Cath meets Jest, the handsome and mysterious court joker. For the first time, she feels the pull of true attraction. At the risk of offending the king and infuriating her parents, she and Jest enter into an intense, secret courtship. Cath is determined to define her own destiny and fall in love on her terms. But in a land thriving with magic, madness, and monsters, fate has other plans.

Mina tankar

Jag hade nog inte speciella förväntningar på boken när jag började att läsa den. Att Meyer kan retellings tvivlade jag inte, men min farhåga var att det var just Alice i underlandet. Jag gillade inte den boken vilket gjorde att jag var lite tveksam.

Jag fångades av boken direkt när jag började lyssna på den. Världen har lite av Carrolls absurditet men den känns också som Meyers egen fantasifulla värld. Karaktärerna är också intressanta, framförallt att hon skriver om den person som senare blir the red queen.

Jag tycker att Meyer lyckades nyansera bilden av Catherine och hennes resa vilket kulminerar i att hon blir en fiende i Alice i underlandet. Man förstod också varför och hur Catherine utvecklades i den riktning hon gjorde.

Inläsaren tyckte jag också var riktigt bra, det var den rätta graden av inlevelse och lagom tempo.

Allt som allt en riktigt trevlig överraskning och jag så glad att jag äntligen läste den.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Bärnstenskikaren

Titel: Bärnstenskikaren

Författare: Philip Pullman

Originalets titel: The Amber Spyglass (2000)

Serie: His Dark Materials #3

Sidor: 507

Förlag:  Natur & Kultur (2008)

Utläst: 

Handling

Allting började egentligen när Lyras farbror, lord Asriel, återvände till England med berättelser om mysterier och faror och upptäckten av en plats nära Nordpolen där man genom norrskenets skimrande ridåer kunde ana en annan värld. Kanske är barriären mellan olika världar av någon anledning förtunnad här. Lyra som är lika nyfiken som hon är orädd blir indragen i ett nervpirrande äventyr. Det för henne på svindlande färder mellan olika världar: Guldkompassens universum som är Lyras eget, vårt universum och ett tredje som är härjat av vålnader och där hon träffar Will.

Mina tankar

Att läsa dessa böcker har varit väldigt mycket nostalgi för mig. Det var nog också en av de första fantasyserierna som jag läste och som jag verkligen tyckte om. Den bok som jag nog gillar bäst är den första boken, men däremot är denna fortfarande intressant.

Slutet är också av det mörkare slaget vilket man inte har i middle grade/young adult så ofta vilket jag också på ett vis uppskattar. Sen tror jag också att det är böcker som man nog kan återkomma till fler gånger under livet och se olika teman och händelser ur andra perspektiv vilket gör det till en riktigt intressant upplevelse att läsa.

Jag upplevde delar av Bärnstenskikaren som ostukturerad och att det var för många trådar, men de fördes ändå samman mot slutet vilket var skönt.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Levande död i Dallas

Titel: Levande död i Dallas

Författare: Charlaine Harris

Originalets titel: Living Dead in Dallas (2002)

Serie: Sookie Stackhouse #2

Sidor: 287

Längd: 8 timmar 54 minuter

Uppläsare: Åsa Forsblad Morisse

Förlag:  Word Audio Publishing (2010)

Utläst:  29/10

Handling

Trots att Sookie Stackhouse vill leva ett stillsamt liv, så tycks det aldrig bli så. Kanske beror det på att hon kan läsa tankar, kanske på att hennes pojkvän är vampyr. I den här boken är det inte mindre än två mysterier som måste lösas. En kollega till Sookie hittas mördad och mordet verkar ha kopplingar till en hemlig och olaglig sexklubb. Dessutom måste Sookie jobba för vampyren Eric, och han lånar ut henne till sina vänner i Dallas eftersom en vampyr där har försvunnit under mystiska omständigheter.

Sookie träffar på en mängd konstiga varelser och det gäller att hålla tungan rätt i mun för att veta vem som är vän och vem som är fiende.

Mina tankar

Det är några år sedan jag läste den första delen i serien så jag kom inte ihåg speciellt mycket men kunde kolla upp en bra sammanfattning på nätet. Denna lyssnade jag på via Storytel och jag måste säga att ljudböcker börjar funka även för mig. Det kan nog till viss del ha att göra med att jag pendlar några mil varje dag och att jag då får tid till att lyssna på ljudbok funkar rätt så bra.

Handlingen ärinte sannolik eller trovärdig, ens för att vara fantasy men jag hade så roligt när jag lyssnade på boken. Handlingen är förutsägbar och jag hinner bli rätt irriterad på Sookie flera gånger och sådant som börde störa mig tycker jag bara blir komiskt. Den är så underhållande och den var tillräckligt spännande för att jag ville lyssna på den utan att jag skulle tappa fokus på vad jag egentligen höll på med.

Den stora uppslöningen av boken kändes som taget ur en dålig såpopera och visst innehåller boken del problatiska saker men den var så otroligt underhållande att jag kan förbise det. Lite mot min vilja måste jag säga att den var bättre än vad jag trodde och att jag nog kommer fortsätta med serien någon gång framöver när jag får lust.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Nattbäraren

Titel: Nattbäraren

Författare: Sabaa Tahir

Originalets titel: A Reaper at the Gates (2018)

Serie: An Ember in the Ashes #3

Sidor: 510

Förlag: B. Wahlströms (2019)

Utläst:  /9

Handling

Helene Aquilla gör vad hon kan i sin roll som Törnskata, men kejsaren Marcus blir allt mer oberäknelig. Kommendanten är inte sen med att utnyttja hans instabilitet för att uppnå sina egna mål. Helene tvingas inse att det inte bara är hennes systers liv, kejsarens fru, som hänger på en skör tråd. Alla i Imperiet riskerar att drabbas av hans dödsföraktande nycker.
Laia å andra sidan inser att världens framtida öde inte bara ligger i att förhindra militära konspirationer: hon måste stoppa Nattbäraren. Men hon möter oväntade hot från de hon trott stått på hennes sida.
Elias, som numera går under namnet Själafångaren, inser att löftet han avlagt när han lovat att vandra i landet mellan liv och död kan komma att kosta honom sin mänskliga sida helt och hållet.

Mina tankar

Jag hade glömt rätt så mycket från de tidigare delarna men det gick ändå rätt så snabbt att komma in i boken. Att det är ett högt tempo ända från start hjälper också till. Samtidigt som jag gillar att boken är så fartfylld och att det händer saker hela tiden gör det också att jag känner att man inte får lära känna karaktärerna så väl vilket i sin tur drar ner betyget lite grann.

Det är en intressant värld som Tahir har skapat med både magi, andar och influenser från romerska riket. Men samtidigt tycker jag det saknas lite djup i berättelsen då den är så driven av att saker och ting händer.

Däremot blev den väldigt spännande mot slutet och jag är nyfiken på att se hur denna serie slutar.

Betyg: 3 av 5.

Recension

The Way of Kings

Titel: The Way of Kings

Författare: Brandon Sanderson

Originalets titel: –

Serie: The Stormlight Archive #1

Sidor: 1007

Förlag: Tor Books (2010)

Utläst:  9/9

Handling

Roshar is a world of stone and storms. Uncanny tempests of incredible power sweep across the rocky terrain so frequently that they have shaped ecology and civilization alike. Animals hide in shells, trees pull in branches, and grass retracts into the soilless ground. Cities are built only where the topography offers shelter.

It has been centuries since the fall of the ten consecrated orders known as the Knights Radiant, but their Shardblades and Shardplate remain: mystical swords and suits of armor that transform ordinary men into near-invincible warriors. Men trade kingdoms for Shardblades. Wars were fought for them, and won by them.

One such war rages on a ruined landscape called the Shattered Plains. There, Kaladin, who traded his medical apprenticeship for a spear to protect his little brother, has been reduced to slavery. In a war that makes no sense, where ten armies fight separately against a single foe, he struggles to save his men and to fathom the leaders who consider them expendable.

Brightlord Dalinar Kholin commands one of those other armies. Like his brother, the late king, he is fascinated by an ancient text called The Way of Kings. Troubled by over-powering visions of ancient times and the Knights Radiant, he has begun to doubt his own sanity.

Across the ocean, an untried young woman named Shallan seeks to train under an eminent scholar and notorious heretic, Dalinar’s niece, Jasnah. Though she genuinely loves learning, Shallan’s motives are less than pure. As she plans a daring theft, her research for Jasnah hints at secrets of the Knights Radiant and the true cause of the war.

Mina tankar

Brandon Sanderson är en av mina favoritförfattare när det kommer till fantasy och av den anledningen hade jag höga förväntningar på den boken. De infrias bara till viss del. Det är absolut ingen dålig bok, men det är en bok som tar lång tid att läsa då det är en komplicerad värld att sätta sig in i och att boken är extremt lång.

Mycket av boken känns som en set-up och det är egentligen först mot den senare delen av boken som det blir riktigt spännande och man börjar få ett grepp om världen.

Jag gillar huvudkaraktärerna man får läsa om och slutet gör mig väldigt nyfiken på att läsa mer. Både Kaladin, Shallan och Dalinar är intressanta karaktärer och det blir mer intressant att läsa när man börjar ana hur deras öden kan komma att sammanflätas.

Som sagt, ett något för långsamt tempo och en komplicerad värld gör att det ändå ”bara” blir en 3:a men med mersmak.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Den skarpa eggen

Titel: Den skarpa eggen

Författare: Philip Pullman

Originalets titel: The Subtle Knife (1997)

Serie: His Dark Materials #2

Sidor: 311

Förlag: Natur & Kultur (2007)

Utläst:  29/6

Handling

Universums gränser har öppnats och Lyra tar språnget in i en annan värld. Det visar sig vara en skrämmande och hemsökt plats, där själsslukande vålnader drar fram på gatorna och man kan höra det avlägsna bruset av änglars vingar i skyn. Där träffar hon Will, som just fyllt tolv och redan har ett mord på sitt samvete. Lyras och Wills öden tycks på ett underligt sätt sammanlänkade, och tillsammans ger de sig ut för att söka efter ett hemligt och mäktigt föremål som många skulle kunna döda för att få äga.

Mina tankar

Det är alltid lite läskigt att läsa en bokserie som man läst när man var mindre och verkligen älskat. Överlag tycker jag böckerna är intressanta, framförallt de teman kring religion och fysik som böckerna handlar om, även om det såklart märks att den riktar sig till en yngre publik.

Som en vuxen och lite mer van läsare märker man att vissa saker löser sig rätt så enkelt, men det är inget som stör eller så. Jag hade glömt mycket från de tidigare böckerna, men jag mindes i alla fall Will även om jag inte kom exakt vad som hände med honom. Jag blev lite förvånad över hur pass vuxen den ändå är, speciellt med att flera karaktärer dör. Sedan tar ju boken också upp rätt komplicerade teman som religion och jag uppskattar nog det ännu mer som vuxen.

Jag minns inte hur serien slutar men jag är väldigt nyfiken på att läsa den sista boken.

Betyg: 3 av 5.
Recension

The Eye of the World

Titel: The Eye of the World

Författare: Robert Jordan

Originalets titel: 

Serie: The Wheel of Time #1

Sidor: 814

Förlag: Tor Books (1990)

Utläst:  22/6

Handling

The Wheel of Time turns and Ages come and pass. What was, what will be, and what is, may yet fall under the Shadow.

Let the Dragon ride again on the winds of time.

The Wheel of Time turns and Ages come and go, leaving memories that become legend. Legend fades to myth, and even myth is long forgotten when the Age that gave it birth returns again. In the Third Age, an Age of Prophecy, the World and Time themselves hang in the balance. What was, what will be, and what is, may yet fall under the Shadow.

When The Two Rivers is attacked by Trollocs-a savage tribe of half-men, half-beasts- five villagers flee that night into a world they barely imagined, with new dangers waiting in the shadows and in the light. 

Mina tankar

Det här är en fantasyserie som jag blivit allt mer sugen på att läsa i och med att den fått en del uppmärksamhet på Booktube och att den håller på att filmatiseras. Trots det så har jag inte vetat så mycket av vad den handlar om.

I mångt och mycket är detta rätt så klassisk fantasy och den påminner en hel del om Tolkien. Jag tyckte boken var lite seg i början, men när det väl tog fart så blev det mer spännande och jag kände mig mer engagerad. Vissa delar av boken där karaktärer separeras från varandra för att senare som genom en slump förenas tyckte jag blev lite tjatigt och att det var för mycket av en slump och inte kändes så trovärdigt.

Något jag blev trevlig överraskad över var att kvinnorna verkar ändå ha rätt så framstående roller, speciellt i en bok skriven av en man. Många gånger tyckte jag det var mer intressant att läsa om kvinnorna, än om männen och speciellt Rand som ska ha en av huvudrollerna.

Mycket av boken känns som en första bok där många saker ska förklaras och introduceras, slutet kändes lite för snabbt men samtidigt så är jag nyfiken på att läsa mer och få känna karaktärerna bättre.

Betyg: 3 av 5.