Recension

Stanos volta

Titel: Stanos volta

Författare: Anna Jakobsson Lund

Originalets titel:  –

Serie: Intergalaktiska akademin #2

Sidor: 511

Förlag: Annorlunda förlag (2020)

Utläst:  30/4

Handling

Att komma tillbaka till Centes Omega efter händelserna på maskhålsstationen blir inte som någon trott. En humanfientlig stämning sprider sig, och den drabbar Alysia hårt. Men är det verkligen människor som står bakom de våldsamma attentaten? För att få reda på mer om gruppen som kidnappade dom tar Bellix och Maczek ett drastiskt beslut. Samtidigt har Leonide egna planer, och hon behöver Pis hjälp. Men han kämpar mot sin egna kropp, den prövning som alla arjaner genomgår. Är han stark nog att klara det, när han lever skild från sin gemenskap?

Mina tankar

Anna Jakobsson Lund har blivit en av mina favoriter när det gäller svenska författare och även när det gäller fantasy och science fiction.

Spontant skulle jag säga att den här typen av böcker kanske inte är inom min komfortzon, jag är inte van att läsa om aliens men Jakobsson Lund skriver på ett så fantastiskt bra sätt och det är så lätt att komma in i världen. Vad jag faller för är hur relationerna beskrivs, de känns så äkta och naturliga på något vis och jag gillar att det inte bara är kärleksrelationer utan även vänskapsrelationer.

Även fast boken har aliens i rollerna, är det olika raser och det går ändå att relatera till den värld och det klimat vi lever i. Sen så när det gäller utvecklingen med Pi är jag imponerad över hur vissa saker sköts och att det känns så naturligt på något vis och den roll språket spelar.

Det är ett tag sedan jag läste den första delen och jag blev nästan förvånad över hur lätt det var att komma in i boken och världen igen. Vad som driver boken framåt är definitivt karaktärerna, vilket gör att vissa partier kanske blir lite utdragna men mot slutet är det full action och jag är så sugen på att läsa vidare i denna serie.

Betyg: 4 av 5.

Recension

Down Among the Sticks and Stones av Seanan McGuire

Titel: Down Amon the Sticks and Stones

Författare: Seanan McGuire

Originalets titel: –

Serie: Wayward Children #2

Sidor: 187

Förlag: Tor (2017)

Utläst:  27/1

Handling

Twin sisters Jack and Jill were seventeen when they found their way home and were packed off to Eleanor West’s Home for Wayward Children.

This is the story of what happened first…

Jacqueline was her mother’s perfect daughter—polite and quiet, always dressed as a princess. If her mother was sometimes a little strict, it’s because crafting the perfect daughter takes discipline.

Jillian was her father’s perfect daughter—adventurous, thrill-seeking, and a bit of a tom-boy. He really would have preferred a son, but you work with what you’ve got.

They were five when they learned that grown-ups can’t be trusted.

They were twelve when they walked down the impossible staircase and discovered that the pretense of love can never be enough to prepare you a life filled with magic in a land filled with mad scientists and death and choices.

Vad jag tycker

Detta är alltså uppföljaren till Every heart a doorway och som jag nu kommit mig för att läsa.

Det är lite svårt att veta exakt vad jag ska skriva om den för den känns som en väldigt speciellt fantasybok. Även om jag tror att den är skriven för unga vuxna så funkar den bra även för äldre.

Bokens största styrka är miljöerna och hur de beskrivs på ett nästan lite kusligt och illavarslande sätt. Det känns levande och överlag är berättelsen skriven på ett riktigt bra sätt. Jag gillar även hur tvillingarnas relation skildras och deras föräldrar som kanske inte ens borde ha blivit föräldrar.

Jag brukar inte klaga över att en bok är kort, men här är det nära att jag gör det. På ett vis är det skickligt att skriva en bok under 200 sidor, men samtidigt hade jag önskat att den var lite längre och att man hade fått lära känna karaktärerna för det känns inte som man gör det. Det är snarare så att karaktärerna endast finns till för att driva bokens handling framåt och inte tvärtom.

Betyg: 3 av 5.
Recension

The Upside of Unrequited av Becky Albertalli

Titel: The Upside of Unrequited

Författare: Becky Albertalli

Originalets titel: –

Serie: Simonverse #2

Sidor: 336

Förlag: Penguin

Utläst: 9/1

Handling

Molly Peskin-Suso knows all about unrequited love. No matter how many times her twin sister, Cassie, tells her to woman up, Molly is always careful. Better to be careful than be hurt

But when Cassie gets a new girlfriend who comes with a cute hipster-boy sidekick, everything changes. Will is funny, flirtatious, and basically the perfect first boyfriend.

There’s only one problem: Molly’s coworker, Reid, the awkward Tolkien superfan, she could never fall for … right?

Vad jag tycker

Det här var en bok som jag ändå hade rätt höga förväntningar på, då jag tyckte riktigt bra om Love, Simon.

Det här är absolut ingen dålig bok, men den känns ganska mellanmjölk på något sätt. Det finns saker som jag tycker är bra med boken, som att karaktärerna är väldigt olika och representerar olika etniska och sexuella läggningar.

Samtidigt finns det saker som jag tycker rimmar illa om man betänker bokens målgrupp. Bland annat att den innehåller en del internaliserat kroppshat och sprider nästan en bild av att om bara huvudkaraktären skaffar en pojkvän så löser sig alla problem.

Sedan tycker jag att de skildrar syskonrelationen mellan Cassie och Molly och även relationerna till föräldrarna på ett bra sätt och för mig är det bokens stora behållning. The Upside of Unrequited är ändå en stund trevlig läsning, men jag känner mig som sagt ändå lite kluven till boken.

Betyg: 3 av 5.