
Titel: Bärnstenskikaren
Författare: Philip Pullman
Originalets titel: The Amber Spyglass (2000)
Serie: His Dark Materials #3
Sidor: 507
Förlag: Natur & Kultur (2008)
Utläst:
Handling
Allting började egentligen när Lyras farbror, lord Asriel, återvände till England med berättelser om mysterier och faror och upptäckten av en plats nära Nordpolen där man genom norrskenets skimrande ridåer kunde ana en annan värld. Kanske är barriären mellan olika världar av någon anledning förtunnad här. Lyra som är lika nyfiken som hon är orädd blir indragen i ett nervpirrande äventyr. Det för henne på svindlande färder mellan olika världar: Guldkompassens universum som är Lyras eget, vårt universum och ett tredje som är härjat av vålnader och där hon träffar Will.
Mina tankar
Att läsa dessa böcker har varit väldigt mycket nostalgi för mig. Det var nog också en av de första fantasyserierna som jag läste och som jag verkligen tyckte om. Den bok som jag nog gillar bäst är den första boken, men däremot är denna fortfarande intressant.
Slutet är också av det mörkare slaget vilket man inte har i middle grade/young adult så ofta vilket jag också på ett vis uppskattar. Sen tror jag också att det är böcker som man nog kan återkomma till fler gånger under livet och se olika teman och händelser ur andra perspektiv vilket gör det till en riktigt intressant upplevelse att läsa.
Jag upplevde delar av Bärnstenskikaren som ostukturerad och att det var för många trådar, men de fördes ändå samman mot slutet vilket var skönt.