Det är bara jag som är så fucking dålig

Titel: Det är bara jag som är så fucking dålig

Författare: Marie Chantal-Long

Originalets titel: –

Serie: –

Sidor: 197

Förlag: Opal (2016)

Utläst:  3/12

Handling

Vladi är lite missnöjd med sin kropp och börjar tänka på vad han äter. Och så börjar han träna på gym. Ungefär samtidigt kidnappas hans pappa, en frilansjournalist, i Syrien. Vladis mamma blir ett nervvrak och kan knappt ta hand om sig själv medan Vladi mest tänker på sin träning, kalorier och proteiner samtidigt som han får ta hand om sin mamma och sig själv.

Mina tankar

Jag hade nog inga speciella förväntningar på boken när jag började läsa denna men den visade sig vara en positiv överraskning. Vad jag tyckte var mest intressant var att boken hade en manlig huvudperson som hade psykiska problem och även problem med självbild och inte kan hantera det så bra. Parallellt så får man också följa familjen när Vladis pappa blir kidnappad.

Boken är väldigt enkelt skriven, samtidigt som den är lite annorlunda att läsa då man i marginalerna även får ta del av Vladis tankar vilket var ett intressant grepp. Sättet som författaren skriver på gör att man verkligen kommer nära Vlad vilket skänker lite mer tyngd till boken.

Boken tar upp många viktiga ämnen och det uppskattar jag. Däremot kändes slutet lite väl abrupt och jag är rätt så frustrerad då jag vill veta mer om hur det går.

⭐⭐⭐

Betyg: 3 av 5.

Inte längre min av Ann-Helén Laestadius

Titel: Inte längre min

Författare: Ann-Helén Laestadius

Originalets titel: –

Serie: Maja #2

Sidor: 283

Förlag: Rabén & Sjögren (2018)

Utläst:  24/1

Handling

Det har gått ett år när vi återvänder till Maja i Kiruna. Rivningarna pågår. Samtidigt flyttas gamla trähus till en ny plats i stan, och det visar sig att Majas hus räddas. Men det spelar ingen roll. Mamma och pappa vill ändå inte flytta tillbaka, de har vant sig vid det bekväma och moderna i den nya, större lägenheten. Det är bara Maja som bryr sig om det gamla, det som varit, det som fortfarande skulle kunna bli.

Och det är inte bara staden, mycket annat förändras också. Julia som flyttade till Luleå har bytt dialekt, börjat använda eyeliner och blivit bästa kompis med Mimmi. Och så Albin. Världens finaste Albin som nu har varit Majas pojkvän i ett helt år. Men varför drar han sig undan, när Maja inte vill något hellre än att komma närmare?

Vad jag tycker

Detta är alltså uppföljaren till Tio över ett som jag läste tillsammans med Camilla förra året och tyckte var rätt så bra. Nu när jag har läst denna tycker jag nog fortfarande att den föregående boken var bättre.

Maja tycker jag känns som en trovärdig karaktär och jag tycker att Laestadius skildrar tiden mellan högstadie och gymnasie på ett bra sätt. Sen gillar jag även att man får följa olika relationer, både till hennes vän Julia och hur den förändras och hur hon skaffar nya kontakter. Sen gillar jag också att boken handlar rätt mycket om familjen och hur livet förändras i den.

Förra boken tog upp rätt mycket kring psykisk ohälsa, och det tyckte jag också var en av bokens starka sidor. Detta är inte lika tydligt i Inte längre min vilket jag tycker är lite synd.

Inte längre min är en lättläst och intressant roman och som jag tror innehåller stor igenkänning för ungdomar som läser den.

⭐⭐⭐

Betyg: 3 av 5.